ÖVÄRLDEN | FASTLANDET | INFÖR RESAN | UNDER RESAN | ÖLUFFA |
OM GREKLAND | FORUM | E-GUIDER | BOKA HOTELL | SÖK |
Tolv dagar på Skyros. Del 2. |
Sista bildagen tog vi oss till Kalamitsa, varifrån vår vandring till högsta toppen (Mount Kochyla) på ön utgick. Den tog också något längre tid än vi hade föresatt oss. Även där till största delen beroende på obefintlig markering (stora skyltar vid start och mål, men nada däremellan). Klart besvärligt var det också att ta sej över den första bergskammen (lös jord, lösa stenar, och brant) på ditvägen och ännu värre när man skulle tillbaka. Utsikten uppe ifrån Mount Kochyla var dock helt klart mödan värd, helt fantastisk! Dagen efter fick vi dock bannor av Martina biluthyrare, då det tydligen ska finnas såna där med växtlighet övertäckta håligheter/sprickor, som kan vara nästan hur djupa som helst, i närheten av toppen. Hade hon hört innan att vi skulle upp dit, så hade hon bestämt avrått oss. Kan ju också bero på att för några år sen hade en holländsk kvinna försvunnit på en vandring däruppe och inte förrän flera år senare hade man hittat resterna av henne (ingen verkade veta exakt vad som hade hänt henne, bara att man konstaterat att hon hade brutit ett ben).
Utsikt norröver från toppen av Mount Kochyla (Magazia och Chora är det man ser i bakgrunden).
De sista en och en halv dagarna (nu utan bil) var det mestadels molnigt, så då passade vi bl.a. på att besöka två av museerna uppe i Chora. Dels det arkeologiska museet och dels Faltatis folkloremuseum. Båda kan rekommenderas.
Den längre trappan från Magazia upp mot Chora.
Våra alldeles för omfattande luncher låg oftast på drygt 20 € (inkluderande oftast nåt att dippa brödet i, greksallad och en huvudrätt, plus två Amstel). De likaledes alldeles för omfattande middagarna (byt ut greksalladen ovan mot ytterligare en huvudrätt, lägg till en smårätt och byt ut ölen mot ett halvt kilo vin) gick för det mesta på 25-30 €. Både öl och vin var f.ö. överraskande billigt. Det senare kunde kosta så lite som 3 € per kilo (6 € var det högsta vi träffade på) och ölen kostade oftast 2 € per Amstel. Maten höll f.ö. hög klass i stort sett varje gång. Favorittavernan blev den lilla på en tvärgata till vänster från huvudgatan i Choras centrum, om man kommer "uppifrån" byn (kommer inte ihåg namnet, men det ligger en smyckesbutik strax innan, till höger på tvärgatan). |
I Magazia tyckte vi den bästa var Barbaras taverna, ett par hundra meter i riktning Molos (från vårt boende). Utanför Chora/Magaziaområdet höll alla tre rekommenderade matställen hög klass (längs vägen mot Agios Petros, den vid avtagsvägen mot flygplatsen, samt den mellan Loutros och Flea, strax intill en av ponnyfarmerrna i "midjan" av ön).
Vy över Magazia och Molos (uppifrån Chora).
Skyrosponnyerna (heter det så i pluralis?) fanns i inhägnader på flera ställen runt ön. Det lär finnas ett par undra exemplar på ön och på vintern släpps många av dom ut att röra sej fritt i bergstrakterna på södra delen av ön. Det är alltså en form av "minihästar", inte så kraftiga som andra ponnys (säjer en näst intill total novis på ämnet hästar), utan lika smäckra som vanliga varmblodshästar.
Skyroshäst.
Var man ska bo på en ö är ju ibland ett delikat val. På Skyros vill jag bestämt slå ett slag för Magazia. Dels är det ett stort utbud av boenden där, det är nära (minst sagt) till den fina stranden, det är gångavstånd till Chora och det finns ett stort antal tavernor att välja mellan (både i Magazia och, framförallt, i Chora). |
Inom gångavstånd åt andra hållet ligger ju också stränderna i Molos och Gyrismata, med tillhörande tavernor (även om en hel del där var stängt för säsongen, så här i mitten av september). Men det är klart, ska man bara stanna några dagar och dessutom tänkt hyra bil eller moppe, då kan man väl placera sej vartsomhelst på den norra delen av ön där det finns boende att hyra.
Vi stannade alltså i tolv dagar. Känns som att vi "hann se allt", men skulle ändå mycket väl kunna tänka oss ett återbesök. Det är ju bara det att det är så många andra av oss obesökta öar som pockar på. En vecka tror jag kanske kan räcka för lite mer rastlösa personer (många stannar ju bara några dagar, vad jag har förstått, men det tycker jag allt är i kortaste laget). Och som nästan alltid i den grekiska övärlden så var förstås de allra flesta människor man träffade väldigt vänliga och hjälpsamma och pratsamma.
Vy från vägen längs den västra sidan av ön.
För att ta sej från Magazia till flygplatsen utan eget transportmedel (dvs hyrbil) kan man antingen ta bussen (2-3 €) eller också svindyra taxin (35-40 €). Fördelen med taxin är att man kan sova en halvtimma till i ottan (bussen avgår halv sex). Nu hade vi sån "tur" (och hon otur) att Georgia tappade en stifttand på lördagen, så hon blev tvungen att ta sej till tandläkare i Aten på måndagen. Vilket gjorde att vi fick åka med i bilen när hennes make skjutsade upp henne till flygplatsen. Och tillfälle att språka lite ytterligare med henne (hennes flyg, bokat dagen innan, kostade f.ö. 9 €). På Atens flygplats blev vi presenterade för Georgias hämtandes son, tog farväl och sen lapades de sista solstrålarna utanför avgångshallen under de tre timmar som återstod till incheckningen öppnade. Swiss tog oss sen tillbaka till Arlanda, via kort stopp i Zürich och Airport Cab tog oss sen den sista biten tillbaka till Mörbylund. Hälsningar Charleston med särbo.
|
HEM |
OM KALIMERA |
STÖD KALIMERA |
COOKIES |
SÖK |
E-GUIDER |
BOKA HOTELL |
ENGLISH |
© 1997-2024 Janne Eklund/Kalimera |