Vår första resa till Grekland. Del 2.

Tisdag 6 juni
Idag skulle vi åka till Agia Anna och Panagia Chozoviotissa. På vägen upp mot macken, puttrandes på vespan, slogs vi av alla dofter! Det doftar något alldeles speciellt om Amorgos! Jag kan inte säga exakt vilken doft det är, men härligt är det. Det blev några stopp på vägen för att fota, och väl framme vid parkeringsplatsen vid klostret var vi ensamma. Övriga turister lyste med sin frånvaro.

Utsikt från klostret på Amorgos.

Utsikten var fantastisk! Trots att det här var tredje gången jag var här blev jag ändå hänförd över vyn och lugnet som denna plats utgör. Vi knotade upp för åsnetrappan och jag tog på mig en sarong över shortsen och Kalimera-tröjan över linnet innan vi gick in. Inne i klostret fotade Andreas som en galning tills en präst sa till honom att man bara får fota utomhus. Det hade vi inte en aning om! Vid tidigare resor har jag sett många med kameran i högsta hugg därinne, men det kanske har varit så många där samtidigt då att det varit svårt att säga till. Nu var vi ensamma så det var bara till att lyda.

Sedan fick prästen syn på min Kalimera-tröja, pekade, läste och sken upp. Vi blev förvånade att han kunde engelska. Han började prata med oss och frågade bland annat om vi skulle ner och dyka med tuber, men vi svarade att vi bara skulle snorkla. Tänk att denna tröja kan göra människor så glada! Efter pratstunden satte han sig i en av stolarna för att mässa böner. Vi tände ett ljus, la en slant i "kollekten" och smög tyst iväg för att inte störa till ett annat rum där vi blev bjudna på klosterlikör och en mjölig sötsak. I gästboken lämnade vi ett par väl valda ord innan vi traskade ner till moppen igen.

Vid det här laget var vi rätt hungriga så vi bestämde oss för att åka till Chora och äta lunch där. Vi hittade en liten taverna i en av gränderna där vi beställde in lite gott att äta. Ett gäng mindre välvårdade katter gjorde oss sällskap och vi fick ont i hjärtat av att se dem tigga. När tanten på tavernan inte såg åt vårt håll kastade vi till dem små matbitar som de slukade med hull och hår. Även fetaosten slank ner!

Nu var vi solsugna så det bar av ner till Agia Anna! Efter en mödosam klättring på klipporna hittade vi en bra klipphäll att ligga på (det var inte förrän dagen efter vi hittade en smidigare väg ner…) där vi låg och pressade ett par timmar. Det var bara vi och fyra-fem till som låg på den lilla strandplätten så det var lugnt och skönt och man slapp trängas.

Jag tyckte det var kallt i vattnet men Andreas tyckte det var perfekt. Vi snorklade och såg en sjöstjärna som kravlade runt på botten. Oturligt nog hade vi ingen undervattenskamera med oss. En annan badgäst stod och slog något upprepade gånger mot en stor sten, och det var inte förrän efter en bra stund som vi såg att det var en bläckfisk. Tur vi inte råkat på den i vattnet! Nakenbad var tydligen vanligt här nere denna dag (dock inte för oss!), men en syn som är mindre vanlig var att en naken man gjorde armhävningar femtio meter ifrån oss. Vi fick oss ett gott skratt!

Några timmar senare hade vi fått nog av solen (och den nakne hurtbullen) och åkte vidare söderut. Vi körde in i Vroutsi en sväng och kunde snabbt konstatera att tavernan tyvärr var stängd så vi åkte vidare mot Kalokaritissa. Vid vraket efter Olympia stannade vi till och gick ner för att fota, dock inte hela vägen. Det var brant och gott om rullgrus. Hela tiden hördes getterna bräka men vi såg inga. Inga levande i alla fall, men en döskalle snubblade vi över på vägen upp.

Färden fortsatte till Kalokaritissa beach där vi knäppte ett par bilder innan vi vände norrut igen. I Kolofana stannade vi till vid en jättemysig lantlig taverna med en väldigt trevlig ägare.

Taverna i Kolofana på Amorgos.

Vi åt en varsin tallrik gyro med tzatziki och efter maten bjöds det på klosterlikör och hasselnötspaj (???????????), en slags efterrätt som smakade pepparkaka. Ägaren blev förtjust i min Kalimera-tröja och jag bestämde mig att på nästa resa ska jag ha med mig en till honom! Till den här tavernan ska vi definitivt åka fler gånger! Det är nästan så vi kan åka till Amorgos bara för att äta här..!

Vid åttasnåret på kvällen var vi tillbaka i Katapola. Vi gick till rummet och gjorde oss i ordning. De få affärer som fanns utforskades och sen gick vi till den största supermarketen i byn (den där den gamle "surgubben" håller till!). Den här gången var han faktiskt trevlig! Han satt utanför när vi kom ut ur affären och sa "hello", varpå Andreas (med bristande kunskaper i grekiska språket) svarade "kalimera" och jag började skratta. Gubben undrade nog vad vi var för några idioter som svarar "god morgon" när klockan är tio på kvällen. Där fick han för att han försökte vara trevlig!

Andreas nöp åt sig en gyro innan kvällen avslutades med varsin drink, tilltugg och kortspel på balkongen. Trötta stupade vi i säng någon gång efter midnatt.

Resebrevet fortsätter »