Resa till Aten, Mykonos, Naxos & Santorini. Del 11.

Morgonen efter den 2 juli skulle vi ut på en båttur till en vulkanö så vi tog linbanan ner och vi hade tur. När vi står i hamnen och väntar på vår båt kommer kryssningsturisterna från sina skepp.

Linbanan.

Då slutar(!!) linbanan att fungera och kön med kryssningsgäster växter sig längre och längre.

Kö till linbanan.

Deras alternativ blir att stå kvar i hettan och vänta alternativt ta mulåsna upp eller att gå leden med ca 600 långa trappsteg uppför den 300m höga klippan. Efter en dryg halvtimme börjar dock linbanan att rulla igen och några som suttit fast i vagnarna är nog lättade över att få komma ut.

Vulkanen Nea Kameni.

Vi åker ut på vår rundtur på vulkanön Nea Kameni som har fem vulkaner, men som mest liknar grusgropar. Det gäller att ha bra skor och vatten med då det är en promenad högt upp och sen fortsätter det högre upp i värmen. Vår guide visar hur det är +160C bara två decimeter under gruset och säger att det är +600C två meter ner i jorden. Man förstår kraften då vulkanen inte räknas som direkt aktiv, men ändå alstrar sån värme. Så skönt att till slut ta sig tillbaks till båten och svalkan från havet.

Hemgång från vulkanen.

Har man inte fått nog av höjder efter vukanön kan man göra som jag och ta en mulåsna uppför trapporna från hamnen till Fira. Då får man sitta i sadeln knappt en timme medan åsnan på egen hand masar sig uppför medan man har en vidunderlig utsikt. Annars går linbanan snabbare….

Mula.

På kvällen njöt vi såklart av promenader i gränderna och solnedgång. Den natten somnade vi sött med ljudet av vinden på vulkanön i våra öron.

Vi hade gett upp hoppet om att få ordning på vår A/C på rummet. Den pigga hotellägarinnan var först helt oförstående att vi inte hade sagt till direkt att den inte fungerade. Sen hände ändå inget trots att hon leende sa att det fixar dom. Den gick att starta men det kom fortfarande ingen kyla från apparaten, men det tyckte väl hon att det var detsamma som att den fungerade?

Hennes påklistrade leende såg och frågan ”how are you - alright?” hörde vi sen i tid och otid under hela vistelsen och insåg att det var hennes stil. Hotellet har fel telefonnummer på hotels.com vilket även ett par från Indien(?) fick erfara som kom dit en kväll strax före midnatt. Då var receptionen stängd och ingen information nånstans vart man ska vända sig om man kommer sent, Till slut lyckades jag väcka ägarinnan och få henne att öppna för sina gäster. Hon tackade mig för hjälpen – med ett leende såklart.

Resebrevet fortsätter »