Lata dagar på Skiathos. Del 1.

Konstigt nog, men Grekland har aldrig funnits på vår "önska att besöka länder"-lista. Bilder från resekatalogerna lockade inte och maten likaså. Men en dag råkade vi se Skiathos hos en researrangör. "Den här ön ska vi åka till!" Resan var bokad redan i februari och man hade någonting att se fram emot i den extrema vintern som Sverige hade i år. Men vintern följdes av en orolig vår: konkurshotad SAS, grekisk kris, isländsk vulkan. Vågar man verkligen ge sig iväg nu? Jo då.

Flyget från Stockholm gick enligt tidtabell den 22 maj 2010. Kaptenen meddelade att vi skulle landa som beräknad, 10.15. Det var molnigt och grått över hela Europa, men när vi flög över Egeiska havet, blev det nästan svart. Flygplanet cirkulerade runt, gick ner, gick upp. Efter en stund meddelade kaptenen att det var dåligt väder på Skiathos och vi inte kunde landa där och bränslet började ta slut.

Vi var tvungna att flyga till Thessaloniki, tanka och se vad som hände. 20 minuter senare landade vi där och alla fick sitta i flygplanet och vänta på besked. Efter 1 timme kom det glädjande beskedet - vädret har förbättrats och vi fick lov att landa på ön. Hurra! Nu var bilden från luften helt annan: man såg den gröna ön, den omdiskuterade landningsbanan som började precis vid stranden och 15 grader varmt var det! Det är precis vad man förväntar sig av en resa till Grekland! 15 grader varmt! (Brr)

Men det var grekiska 15 plus, rätt varmt och behagligt ändå. Det verkade inte tycka taxichauffören med alldeles för mycket brylkräm i sitt svarta långa lockiga hår och pilotglasögon på näsan. Han var kläd i en tröja och dunväst. Vi klarade oss med kortärmad. Vi fick reda på att ett oväder precis hade dragit över ön med mycket regn under de senaste 5-6 timmarna. Vi såg människor stå på sina gårdar och sopa bort vattnet. Delar av vägarna var förstörda, på huvudgatan Pappadiamantes hade det forsat vatten som aldrig förr. Men det fick vi inte uppleva.

Dag 1

Vi checkade in på "Arco Megali Ammos", ett familjedrivet lägenhetshotell på 7 lägenheter. Hotellet låg på en lugn gata och hade havet runt hörnan. Ägarinnan hette Poppi och bodde i samma fastighet med sin man och 8 katter, vilka gjorde oss sällskap på vår balkong under de kommande dagarna. Tvårummaren som vi fick var stor och fräsch. Vi var nöjda!

Vi gick en sväng till supermarket A (i storlek av en svensk 7-Eleven) i närheten och resten av dagen spenderades på stranden. Molnen sprack upp och solen tittade fram. Varmt och fint blev det till slut! På kvällen tog vi en promenad i nejden.

Kväll på Megali Ammos.

Dag 2

Molnigt men varmt på morgonen, ett perfekt promenadväder. Vi drar på stan!

Ska vi ta en kopp grekiskt kaffe på den här mysiga serveringen?

Uppe på den lilla ön vid hamnen.

Vid 12 tiden sprack molnen upp och det började bli riktigt varmt. Fram med solskyddsfaktorn och tillbaka till Megali Ammos, passa på att få en dos av solvärmen. Det var 22 grader varmt i vattnet (en äldre herre på stranden hade termometer) och alla vi badade såklart. Årets första dopp!

Stranden Megali Ammos. Här kan man se den förödelsen som regnet orsakade. Vattnet rann från vägen ner till stranden och bildade hm.. ett fult hål i stranden.

På kvällen gick vi och åt på tavernan "Alexandros" inne i gränderna i Skiathos stad.

Sångaren bjöd tavernagästerna på fin sång och tavernan bjöd sångaren på en ouzo efter varje låt.

Wow, vilken mysig stadskärna de har! Det kändes som att man var på en teaterscen och allt runt omkring var dekorationer. Fantastiskt!

En taverna i gränderna i Skiathos stad.

Dag 3

Nu är det strålande sol redan kl. 8 på morgonen! Hög tid för en båtutflykt. Vi skyndade oss ner (först var det upp förstås) till gamla hamnen för att åka på en "ön-runt" utflykt, vilken kostade 20 euro per person på en medelstor båt. Kl. 10.00 skulle båten avgå. Men.. det kom bara 8 passagerare.

Kan det vara så att det var en måndag och pingst, men turisterna brukar inte vara beroende av sånt. Vår "reseledare" hette Julio, han talade om för oss att det inte skulle bli någon "ön-runt" utflykt, tyvärr. Han lovade istället att ta oss till stranden Lalaria och till den gamla fästningen Kastro. En sådan utflykt med en liten båt kostade 15 euro annars.

Efter 3 oförglömliga timmar på den paradisstranden kom Julios båt och hämtade oss. De struntade i att köra oss till Kastro. Men lika bra var det, för att man blev alldeles mör i solen. Ingen klagade. Vi fick ju den fantastiska stranden alldeles för oss själva. Vattentemperaturen låg kanske på 20 grader och det var helt vindstilla. Mycket bad blev det!

Resebrevet fortsätter »

HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2024 Janne Eklund/Kalimera