Inblåsta på Kreta. Del 3

Väl framme i Vrissis hade vi en stund på oss i väntan på bussen till Rethymno. Efter dryga timmens färd med bussen var vi så framme vid bussstationen i Rethymno. Vår plan var att medelst taxi ta oss ner till centrala Staden och där invänta assistans av våra vänner för att finna Olgas Pension. Nu var det emellertid ont om taxi som skulle till vår destination och därför tog vi oss till fots mot målet. Vi (Arne) gingo oss snart nog tämligen vilse och hamnade åt H-e!! Var är vi?? Bara grekiska gatuskyltar.

Vi kontaktades av vännerna som undrad: Var är ni?? Vi vet ej!!! Men frågan löstes genom en vänlig dam i en läderbutik. Hon fick låna vår mobil och kunde kontakta vännerna och dem vägledning giva.

Efter en kvart var vännerna på plats och kunde oss lotsa på rättan väg till Olgas…. Olgas ja!!! I våras när vi hade oss härbärge där, då halkade Birgitta enär George, pensionatsägaren, hade vattnat så hemskt strax innan. Birgitta slog sig halvt fördärvad i trappan ner från takaltanen.

Denna gång hade Birgitta belagts med sandalkrav!!! Därav ingen halka. Kvällen ägnades till att vandra ut till en av vännernas favorittavernor. Vi avåto därstädes en mer än utmärkt middag i goda vänners lag. Vi fick inte betala notan. Detta förbryllade oss, men vi hava lärt att om någon i Grekland insisterar på att ta notan, då ska det ej schackras, då ska det med tacksamhet accepteras. Vi gjorde sålunda, men kan då postledes bombardera vännerna med makrillfiléer, Kalles kaviar och annat när hem vi kommer.

Dagen därpå var vi ute och shoppade under Gits suveräna ledning. Vi besökte läderbutiker och Birgitta inhandlade en vacker läderväska samt ett par sköna skor. Arne var mera blygsam och köpte en lädersvångrem av mycket god kvalitet samt en ny plånbok. Till kvällen blev vi överraskande inbjudna till gemensamma vännen Lovisa.

Ja, vi har haft förmånen att träffa henne vid pass förra hösten. En fin personlighet! Lovisa ha en lägenhet i Rethymno. Middagen blev suverän. God mat och trevlig samvaro i fyra timmar. Lägg därtill att vi fick träffa Lovisas katt, Lussan!! Mera vild än tam , men en stor personlighet. Jag utlovade genast att till Lovisa skicka ett antal DVD med ljudböcker efter hemkomst. Så hemfärd i sena natten till Olgas Pension. Hela tiden i Rethymno vackert väder med sol och värme.

Onsdag 9 oktober.

Vi packa ånyo ränseln för avfärd från Rethymno. Vi tar en taxi, ja detta sett mot bakgrund av att Arne eljest mera troligt går vilse på vägen till bussstationen. Återresa till Chania och La Casa där vi hyrt in oss för de tre sista dagarna på Kreta för denna gång.

George har trots hård beläggning lyckats fixa ett rum åt oss på onsdagen. Vi får natta oss i nedre våningen denna natt men med löfte om att på torsdagen återfå vår favoritstudio en trappa upp. Så blev det också.

Så var det dags att trakassera taverna Enplo i Chania. Vi gick in om aftonen och sutto oss genast ned. Denna skurktaverna med de hutlösa priserna. Arne begärde till kyparens förvåning en offert på vad en middag med förrätt skulle kosta. Förvånad och misstänksam kypare gav oss efter visst betänkande den offert vi efterfrågat. Svindyrt!!!

Vi förmälde kyparen att detta var helt oacceptabelt och att vi bara skulle testa detta svartlistade ställes prisbild. Så gick vi och lämnade chef och kypare i bryderi. Som man bäddar får man ligga.

Vi intog dagen efter en trevlig lunch tillsammans med Kalimeravännen Wardakis som tagit med sig sina svenska grannar, likaså kalimeravänner, (Jan.C) Jan.C med fru har nu bestämt sig för att testa hur det är att övervintra på Kreta för första gången. De har hyrt en lägenhet nära Wardakis ute vid Agia Marina.

På torsdagkvällen började det blåsa riktigt ordentligt, och vinden tilltog alltmer under natten. På fredagens morgon gick det vita gäss ute på havet och alla utflyktsbåtarna var inställda. I den Venetianska hamnbassängen hade vatten tryckts in i sådan mängd att vågorna slog in över kajkanten och gav flanörerna våta skor och sandaler. Det var i det närmaste tomt på gäster längs hamnpromenaden i den hårda blåsten.

Vid lunchtid på fredagen for vi med lokalbussen ut till Platanias för att se vad som förändrats där sedan senast vi besökte området. Det var en föga uppbygglig syn som oss mötte.

Hela området från Platanias och vägen tillbaka till Agia Marina hade enligt vårt förmenande förvandlats till ett sjunde klassens tivoli. Turisttågens klingande gjorde det hela än mer makabert. Turistbutik på turistbutik trängdes med tavernor och uthyrningsföretag. Gokartbanor, hoppborgar och minigolfbanor samsades på de övriga utrymmena i gott sällskap med nyuppförda turisthotell i pastellfärger.

I sanningens namn ska väl ändå sägas att detta naturligtvis måste vara exakt vad vissa turistgrupper vill ha, annars skulle verksamheten icke bära sig. Hela strandområdet flaggade rött på grund av de höga vågorna som dånade in.

Vi stegade in på slumpvis vald taverna att intaga sen lunch, men sett i backspegeln kunde vi ha hoppat över den detaljen. Vi beställde en sallad och en portion av den lokala korven vi lärt oss uppskatta så mycket på sydkusten. Korven smakade emellertid något rent rysansvärt och var att betrakta såsom oätlig. Kan nog jämföras med den korv bensinmackarna här hemma serverar. Alltså är korven tillverkad av 90 procent sojamjöl och tio procent köttbiprodukter, allt sammanfogat med emulgeringsmedel för att tuggmotstånd erhålla. Fy farao!!! Arne lät kyparen veta vad vi tyckte om korven, men sagde kypare bara ryckte på axlarna. Ja, vad skulle han göra?

Kvickt hem till Chania igen för att sova middag inför aftonen. Vid sjutiden vandrade vi så den invanda vägen till Semiramiz musiktaverna att spisa middag. En riktigt god sådan, nedsköljd med ett par krus vitt. Notan hamnar alltid runt 20-25€ på detta ställe, och då får man en fin efterrätt on the house. Gratisrakin till efterrätten är dock I princip odrickbar och förmenas göra bättre tjänst som flygbränsle.

På hemvägen stannade vi till vid den lilla nyöppnade finska tavernan, Aksios, just bredvid La Casa. Mycket trevlig ägare och bra priser på dryckjom.

Lördagens morgon 11 Oktober.

Hemresedag. Vi packade och gjorde klart samt fick vi lämna våra prylar inne på Georgs kontor vid La Casa. Vi hade nu hela dagen på oss eftersom Sterlingplanet skulle avgå först vid elvatiden på kvällen.

Vi flanerade i Chania och hamnade så småningom i den gamla vackra saluhallen. Där kan vi strosa hur länge som helst utan att tröttna. Vi stannade till vid slaktarens butik att inhandla två kilo av den goda lokala korven att medbringa hem. Saluhallen är som byggnad ett arkitektoniskt mästerverk.

Tiden gick förvånansvärt fort och vid sjutiden satt vi återigen på Semiramiz för den avslutande måltiden. Så vid niotiden gick vi åter La Casa att hämta bagaget, och sedan var det bara att ta en taxi ut till flygplatsen. Sterlingplanet, denna gång en ordinarie och trång "Järnkamin" av märket MD-80 avgick på tidtabell.

Lite fakta: Boendet på plats har kostat oss 35€ per natt. Detta på alla inkvarteringarna. Oprutat. Vi ids ej pruta vid priser på 35€. Den totala dygnskostnaden landade som vanligt på strax under tusenlappen, då inräknat allt. Buss- och taxiresor, boendet, flygresan, mat o dryck samt diverse övriga inköp.

Om vi avslutningsvis ska beskriva den totala vädersituationen för den tid vår höstresa varade, då kan vi lugnt konstatera att full svensk högsommarvärme rådde. Vi hade en eftermiddag med ösregn i Chania den 21 September, en halvdags regn i Chora Sfakion och en dito halvdag regn fredagen den 10 Oktober. I övrigt fint och soligt väder.

Lite vind och blåst då och då, men det hör ju Grekland till närhelst man landet besöker. Kvällstid sitter en tröja fint eftersom det kyler på efter solens nedgång.

Vår fina digitala kortvågsradio var i flitigt bruk såväl morgon som kväll. Vi kunde höra morgonekot från klockan 07 till 10 var morgon samt även kvällsekot. Lördagar och söndagar lyssnade vi alltid på Ring så spelar vi och Gomorron Världen. Radion var förvisso dyr i inköp, men värd sin vikt i guld vid våra resor i Grekland. Inkan försåg oss därtill med rykande färska sms-rapporter om nyutsedda Nobelpristagare.

Umeå i Oktober 2008

Arne och Birgitta

Läs om Kreta på Kalimera »

HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2024 Janne Eklund/Kalimera