Skrivet någon gång i början av 1998
Efter en förmiddagsutflykt med jeepen går hemfärden till byn längs med huvudvägen till Chania och ännu några mil, till en av de största turistorterna på denna sida av ön.
Värmen är minst sagt kännbar. Lennart har tagit bort det skyddande plasttaket som smattrande hotat att blåsa sönder. Som tur är har benen och armarna har fått sin nödvändiga rundsmörjning av lämpligt hög solskyddsfaktor.
Vi upplever ännu en gång de magnifika vyerna med berg och glittrande hav innan vi tar av mot Chania. Genomfartsgatan är kantad av trista intetsägande hus och luften dallrar i dieselångorna från den täta trafiken. Vi susar vidare ut mot turistområdena. Hotellen på vänstra sidan, barerna, souvenirbutikerna, biluthyrningsfirmorna och växlingskontoren avlöser varandra.
I Platanias ligger den stora stranden, dit många, många turister tar sin tillflykt - alltför många tycker vi när vi gör en paus för att ta ett dopp.
Vi hade tur som hamnade i lilla Georgioupoli, den lilla pärlan vid
Almyrosflodens mynning. En tidigare träskmark där malariamyggan
frodades. Om inte en envis man från trakten, fått pengar för
mer än hundra år sedan till att dika ur träsket och plantera
eukalyptusträd hade vi säkert inte fått uppleva dess mycket
speciella charm
 |
|
Hamnen i Georgioupolis. |
Efter några timmars utflykt vänder vi åter. Vi kör lite fel och hamnar högt över staden Chania. En storslagen utsikt och vi måste nog tillstå att ibland lönar det sig att köra fel - staden låg förödande vackert belägen i soldiset!
Väl ute på huvudvägen igen längtar vi tillbaka till vår lilla by, lunch och sedan havet. Den grekiska salladen toppad med oreganobeströdd fetaost och olivolja och en kall öl smakar härligt!
 |
|
Jiannis - River Beach. |
Den lilla strandbarens Jannis, den magerlagde och tystlåtne ägaren, ler när han serverar oss sin "bjud-raki", brännvin gjort på resterna från vintillverkningen. Vi sitter högt med ett skyddande tak av bambu och ser ut över havet och den ändlösa stranden inramad av mjuk, bergig kustlinje. En halvstor tigerrandig kattunge snusar i mitt knä med huvudet gömt i t-shirtens ärm.
Idag har vi sällskap med Arne och Marit fra Norge. Vi är grannar på hotellet. De är i vår ålder och kommer från Levanger, norr om Trondheim. Arnes psoriasis har nästan läkt i den outtröttligt strålande solen.
 |
|
Marit og Arne. |
Vi frågar Jannis var vi kan få tag på de roliga snapsglasen med öra och han lovar att be sin bror köpa på marknaden i Chania. Jannis berättar också att han bor i den lilla byn Vrisses en knapp mil från Georgioupouli. Vrisses är nog mest känt för yoghurt med honung. En oförglömlig smakupplevelse!
Efter en välbehövlig siesta på hotellet går vi ut i den begynnande skymningen. Gräshoppornas serenad tilltar i styrka när vi passerar de gamla olivträden utanför hotellet där den snabbt övergående skymningen blir till svart sammetsnatt.
Stor uppståndelse blir det på torget i byn när en griskulting lyckas hoppa från ett lastbilsflak. Skrämd av sitt eget tilltag kissar grisen en skvätt innan den försöker komma undan människohopen. Nasse blir snart infångad av ägaren som oförskräckt kastar sig kring hans bakre klöv och förpassar honom till lastbilsflaket igen. En snörstump kring halsen är försäkringen att kultingen inte rymmer igen.
