Resa till Aten och Kreta

Aten

Flög till Aten. Varmt när vi kom fram. Hämtade väskorna och gick vidare mot metron. När vi kom utanför utgången kände vi den välbekanta fuktiga värmen slå emot oss. Dofterna av jord och olika växter letade sig in i näsan. Härligt!

Tog metron in till Aten. Hoppade av vid Monastiraki och satte våra väskor i förvaringsbox. Hungriga var vi eftersom det var lunchdags för länge sedan. Att hitta någonstans att sitta en söndag när alla greker är ute med sina familjer och äter lunch är inte det lättaste. Vi tog således och köpte var sin gyros och en stor flaska vatten och gick till torget och satte oss.

Många gatuförsäljare som försökte att sälja både dukar, småprytlar och handväskor. Fler gatuförsäljare i år jämfört med förra året. Fler barn som sålde smågrejor och tiggde pengar. Vi gick runt en stund, upp mot Syntagma och på Plaka innan vi åkte vidare mot Pireus. Otroligt smidigt att ta sig från flygplatsen till båtarna i hamnen som skulle ta oss vidare till Kreta.

Varför ta en båt till Kreta kan man undra, en resa mellan 22.00 och 06.30. Ja det skulle kosta 150 € per person att flyga, och snåla som vi är valde vi att åka färja i stället. Sen är det förstås lite av ett äventyr att åka färja.

När vi väl kommit till Pireus hade vi rätt gott om tid innan båten skulle gå, så vi satte väskorna i förvaringsbox och tog oss en titt på stället. Bullrigt, smutsigt och rörigt är väl några ord som skulle kunna beskriva Pireus.

Satte oss på ett fik vid torget och tittade på hundarna som skällande jagade bilar och mopeder. Det verkar som om vildhundarna tas omhand av folk runt om kring, de ser till att de kommer säkert över gatan och att ingen är dum mot dem.

När vi skulle köpa biljetter blev vi varse om att det inte fanns några lediga kabiner, så vi köpte "flygstolar" i stället. Gick ombord på båten och tyckte väl att allt kändes ok. Båten fylldes sakta men säkert med folk. Det kändes som om vi var de enda turisterna på båten, för det kacklades och smattrade om grekerna runt om kring oss. Det märktes vilka som var vana båtpassagerare, de bredde snabbt ut sig för att få en fyrsitsplats att ligga på under natten.

Kvällen förflöt med tv:n på högsta volym och skrikande och klappande människor varje gång det grekiska handbollslandslaget gjorde något bra. Sen visades någon smörig såpa som några medpassagerare diskuterade högljutt.

Kreta

Det kändes skönt när båten närmade sig land att det snart var dags att få stiga av.

Ingen taxi gick att få tag på nere i hamnen så vi traskade trötta till busstationen som låg en liten bit där ifrån. Nu var det bara att hitta bussen som skulle ta oss till byn Analipsi, där vi skulle bo på Elena Apartments.

Efter många om och men hittade vi bussen och kom oss i väg. Vi visste inte riktigt vart vi skulle, så det var bara att lita på busskonduktören. De har ett roligt system när det gäller busstrafik. De har en chaufför som inte brukar vara särskilt trevliga, men konduktörerna är mer mån om sina kunder och är mycket hjälpsamma om man frågar.

På bussen mot Analipsi fanns mycket riktigt en trevlig konduktör, som lovade att säga till när det var dags att stiga av. Vi åkte en bit på den gamla vägen, The old road som det stod på alla skyltar. Slutligen hamnade vi då i Analipsi, där vi hade tänkt ta en taxi till lägenhetshotellet. Men fanns där några taxibilar - nej det gjorde det förstås inte, så vi tänkte att vi promenerar ner mot byn, kanske vi träffar på någon. Vi gick och gick, och så gick vi lite till. Humöret var väl inte på topp hos vissa i familjen, som tyckte att "det inte var så himla klokt att inte ta vägbeskrivning till hotellet".

Allt löser sig ju oftast till slut och så även denna gång. Med hjälp av en äldre dam som tyckte att vi skulle gå 50 meter åt motsatt håll så hittade vi slutligen stället. (det var i alla fall inga 50 m, snarare 450 m).

När vi kom till hotellet stod Meri, som förestår hotellet med sin man Giorgios, och väntade på oss. Vi kom lite senare än vi sagt som kanske kan bero på den ofrivilliga promenaden. Väl på plats fick vi oss en härlig frukost innan vi fick vår lägenhet.

Hotellet är ett mycket trevligt och ompysslat ställe. Lägenheterna är grekiskt enkla, med hårda sängar och kuddar, ett pentry och en toalett med dusch. En stor balkong som vetter ut mot den gröna och frodiga gården. Poolen kan väl också sägas vara ett plus, särskilt om man är 11 år och tycker om att bada. Man kan helt enkelt säga att hotellet får med beröm godkänt. Söker man lyxigare ställen är det nog inte hit man åker, då finns andra ställen.

Vi hade gjort upp med Meri och Giorgios att vi önskade hyra en bil under tiden vi skulle vara i Analipsi för att kunna utforska ön lite grand. Lite senare på eftermiddagen kom då bilen och vi åkte ut på vår första runda. Vi åkte till Hersonissos för att handla lite och hittade en större supermarket i slutet på byn. Köpte lite frukt, vatten och litet annat smått och gott.

På kvällen var det dags för middag och vi hittade ett ställe som vi sett på Analipsis hemsida. I byn finns en massa små tavernor, som alla serverar traditionell grekisk mat med varierande kvalitet och smak. Det gäller att hitta sin favorit som serverar just det du vill ha och jag törs nog lova att det finns nog en för alla smaker.

Under Kretavistelsen hann vi med att åka till Heraklion, en bullrig och myllrig stad. Rolig att gå i och inte så stor som den kanske känns från början. Vi åkte till Agios Nikolaos, en härlig liten stad som ligger mycket vacker till vid Medelhavet. På vägen tillbaka körde vi småvägar tillbaka och hittade många små pittoreska byar. Stannade till och badade i Elunta innan vi åkte vidare. Ett besök till Agia Pelagia hann vi också med, en riktig turistort som kändes uppbyggd enbart för turism. Tog ett dopp där och tackade senare vår lyckliga stjärna att vi inte valt A. Pelagia som semestermål.

Lite åsnesafari och några kulturella besök hann vi också med. En dag besökte vi Knossos, som den dottern i huset uttryckte sig bara var "en stenhög". Som vuxen såg man väl lite mer i stället än bara stenar i en hög. Innan vi åkte till Knossos hade vi hunnit besöka Heraklions museum också. Ett mycket traditionellt museum, där allt står uppradat och inhägnat.

En rolig marknad att besöka om man har möjlighet är lördagsmarknaden inne i Heraklion. Den är verkligen inte den lättaste att hitta. Innan vi kom dit osade det nog ganska ordentligt om oss som satt i bilen. Till saken hör är att gatorna inte alltid är riktigt uppmärkta så som vi är vana vid i Sverige. Vi åkte alltså fel ett antal gånger innan vi hittade marknadsplatsen. När vi väl kommit dit var allt frid och fröjd igen.

På lördags marknaden kan man köpa allt mellan himmel och jord. Marknaden var ett enda stort kaotiskt myller av människor, djur och diverse saker. Försäljare som skriker ut sina varor och försöker överrösta sin försäljningsgranne. Kantinor där det såldes souvlaki och grilloset stod tätt mellan marknadsstånden. Vi åt varsin souvlaki och bröd innan vi åkte vidare in mot staden.

Aten

Efter några dagar på Kreta var det då dags att ta sig till Aten. Vi hade bokat flygbiljetter med Aegean Airlines och vi flög iväg tidigt på morgonen. När vi kom fram till flygplatsen hade de tappat bort ena resväskan. Vi anmälde så klart att den var borta och frågade hur de skulle göra ifall de inte skulle hitta igen den. Kvinnan vid disken tyckte att vi inte skulle prata om sådant, utan de skulle ordna fram väskan så snart som möjligt.

Vi misstänkte starkt att väskan hade flugit till frankrike eftersom det var en massa fransmän på Heraklions flygplats och skulle hem ungefär samma tid som vi skulle till Aten.

Nå väl, trötta och hungriga satte vi av mot Aten med metron, vilket förövrigt är det i särklass bästa sättet att ta sig till och från flygplatsen. Raka spåret till hotellet och där blev vi väl mottagna av personalen. Vi fick oss en välbehövlig frukost och efter en stund fick vi vårt rum. Vi vilade en stund och sen bar det ut i stadsvimlet.

Under vår vistelse i Aten hann vi med turistståket Plaka, Lykovittus kullen med dess fantastiska utsikt och nationalparken mitt i stan där man kunde se en massa stackars djur. Vi hann också med den spännande dagliga marknaden i Omonia där man kan köpa allt man behöver i matväg och OLIVER! Vi fann ett stånd där de hade mängder med olika sorters oliver, alla lika lockande. Marknaden är väl värt ett besök. Att gå omkring och insupa atmosfären är ett av de starkaste minnena från resan.

Ett antal restauranger hann vi med under vår Atenvistelse. Vi var lite less på allt vad souvlaki hette så vi besökte bland annat en kinakrog i stadsdelen Pagkrati, Goodys i Monastiraki (när dottern fick välja) och ett tapasställe i Psirri. Stadsdelen Psirri är verkligen ett spännande ställe att gå runt i på kvällarna. Från ena stället hörs rembetika när man går förbi och nästa ställe är det "grektoppen" som gäller. Längs gatorna sitter många människor på caféer och dricker frappé och tittar på folkvimlet.

Nåväl allt har en ände, så även denna resa. Vi åkte ut till flygplatsen i god tid. I vår enfald trodde vi att våra veckobiljetter för Metron skulle gälla ut till flygplatsen. Att de inte gällde fick vi bittert erfara när två biljettkontrollanter ville se på våra biljetter. Jag tror att de tyckte lite synd om oss turister som satt där med lång näsa, så i stället för € 28 per person, så kostade det oss € 20 för alla tre. Gissa om vi kände oss som dumma åsnor. Vi lärde oss en läxa och nästa gång köper vi rätt biljetter.

Efter två dygn fick vi förresten tillbaka den borttappade väskan och allt var frid och fröjd igen. Vi blev lovade kompensation för besväret, bara vi kontaktade Aegean airlines på flygplatsen. Tror ni att vi fick kompensation för resväskan som kom bort? Nej, alldeles riktigt - vi skulle ha krävt att det skulle stå i rapporten att vi ville ha kompensation om den kom bort. Fast än vi förklarade vad som hade sagts tidigare - moment 22…... Vad ni än gör om era resväskor försvinner - kräv att det ska stå att ni vill ha kompensation!!

Nu kanske ni undrar varför vi inte besökte Akropolis och alla de andra fina antika ställena. Vi var nämligen i Aten förra hösten och då gjorde vi den rundan. Vi kan varmt rekommendera att se sig runt i den härligt pulserande staden med alla dess sevärdheter. Man behöver flera dagar - vilket vi också upptäckte och återvände igen. Det finns mycket vi inte har sett och upplevt ännu och hoppas att få återvända till Aten och Grekland än en gång.

Hälsninagar Familjen Hellström, Piteå

Kreta på Kalimera » | Aten på Kalimera »

HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2024 Janne Eklund/Kalimera