Aten några dagar i december

Fulla av förväntan gick vi ombord på Maersk Airs Boing 737 som lättade från Kastrup enligt planen kl. 11.00. Maskinen var så gott som helt fylld och eftersom Maersk flyger till Aten varje dag, tydligen med fullt plan, undrade vi oss över varför ingen resebyrå fortsätter med charterflygningar till Europas sydligaste huvudstad året runt.

Drygt tre timmar senare landade vi på Eleftherios Venizelos, Atens nya, stora, moderna och imponerande flygplats, färdig för ett år sedan och nu klar till att ta emot de många gäster som Aten väntar till OS i augusti 2004.

Vårt bagage kom ganska snabbt och hux flux var vi ute vid expressbussen, som väntade precis utanför huvudbyggnaden. Vi hade ingen aning om hur ofta bussarna skulle köra, men det gick högst 5-10 minuter så åkte vi iväg. Speedometern i botten och full fart fram på motorled och huvudväg mot Aten - se upp om du står här och väntar på en annan buss, att du inte kommer att sticka ut foten på vägen, för här går det undan. Efter 40 minuter vände bussen för att returnera till flygplatsen i expressfart. € 2,90 betalade vi p.p. för bussbiljetten och den gällde även på metron (i 24 timmar).

Från ETHNIKI AMYNA åkte vi med den nya, moderna metron sex stopp till SYNTAGMA-platsen (där vi tog en titt på fynden från metrons utgrävningsperiod), varifrån det är lätt att gå till hotellet i Plaka. Men först skulle Athinórama (Athens This Week, utkommer varje fredag) köpas och då är just Syntagma-platsen ett bra ställe att få tag på den. Kioskerna på västra sidan av platsen har Athinórama (motsatt parlamentet). Läser man inte de grekiska bokstäverna kan man köpa Athens News i stället. Väljer man Nikis- eller Voulis-gatan från Ermou- eller Mitropoleo-gatan så kommer man rakt upp på Kodrou där vårt enkla hotell Adonis ligger. Promenaden med bagage tog 10-12 min.

På Adonis var man igång med en lätt renovering av rummen och vi fick vänta en timme på vårt rum. Det gjorde vi gärna, belöningen var nämligen ett av de två rummen på fjärde våningen, som har utsikt mot Akropolis. Rum 401 är ett dubbelrum och 402 ett trebäddsrum. Under tiden gick vi ner på Kidathinaion - "Ena boukali retsina, parakalo" och lite lätt att äta. Vilken pita gyros skulle inte smaka himmelskt nu? Tänk, här satt vi UTE, klockan var halv sex och det var varmt och skönt. UNDERBART var det! Pantelis jobbade fortfarande på psistarian på hörnan och egentligen var det inte mycket som hade hänt sedan sist. Det var 30 november och inte många turister. Jag var tvungen att knipa mig i armen för att förstå att detta var verklighet.

På hotellet hade man just satt in nya möbler, det luktade starkt av finér. Vi övervägde att be om ett rum med gamla möbler, men kunde inte lämna detta önskerum med utsikt från sängen till det upplysta Erehtheion-templet - vilken dröm! Om morgonen kunde jag ligga i sängen och se när flaggan hissades på Belvedere-terrassen.

Temperaturen ute var väl 16-19 grader och det var inga problem att sova med öppen dörr till vår rymliga altan, så att vi fick vädrat ut den starka lukten från de nya möblerna.

Men vem skulle sova nu, vi var ju i Aten och vi skulle ut och njuta den milda kvällen. Efter en vilostund gick vi Navarhou Nikodimou till Adrianou och vidare på Eolou förbi Ermou och Athinas-gatan och var i Psirri-kvarteret på bara 15-20 min. Plaka är charmerande, men om sommaren är det väldigt mycket turister i Plaka. I december är det inte många turister i Aten, så det var faktiskt ganska tomt i Plaka jämfört med de många människor som njöt kvällen i Psirri. Det är tydligt, att det är här som grekerna själva väljer att gå ut och roa sig. Psirri är ett gammalt hantverkarkvarter med verkstäder och små cafeer och det renoveras överallt.

Vi hade bestämt oss för att besöka Psirri LIVE, et musikställe där Gerasimos Andreatos sjöng. Vi var lite osäkra på om vi kunde/ville äta där, men det fick vi besked om att man kunde. Det var egentligen helt fullspikat, men vi satsade på att det skulle bli ett bord ledigt så att vi kunde äta, och under tiden accepterade vi en plats i baren medan vi väntade. Detta var en miss från vår sida. Vi väntade ett par timmar (stående) på tom mage och klockan var omkring midnatt. Efter att Gerasimos hade sjungit en enkel sång eller två, var det Stand Up Comics (på grekiska!) och vi valde att gå ut och äta middag kl. 01.30 UTE i den milda natten. Det var nu 1 december. Det är rätt vanligt, förstår vi, att den store artisten först visar sig på scenen framåt 02-tiden.

Nästa dag var det Akropolis som lockade. Det var en vacker morgon, solen strålade och det ena plagget efter det andra åkte av medan vi släntrade genom Plakas gator. Hemma hade vi redan vant oss vid tröjor och jackor, men här var det varmt nog att gå med bara armar. Från Kidathinaion fortsatte vi rakt över Adrianou upp igenom Thespidos charmerande kvarter och njöt synen av att det fortfarande fanns mimosa och apelsiner på träden.

Vi valde att gå till vänster på Thrasillou till den nya flotta gågatan Dionisiou Areopagitou längs Akropolis södra sluttning. Här parkerade turistbussarna tidigare, men nu var det fritt fram för oss gående. Här passerade vi också en ny metro-station, "Akropolis" heter den också. Mycket fint görs inför OS 2004!

Det var söndag och entréen var gratis denna dag. Museum är gratis om söndagen i vinterhalvåret. Det var alldeles lagom få turister på Akropolis denna dag i december. Inte för många, men heller inte helt tomt. December är en fin tid att komma. Vi besökte också det intressanta Akropolis-museet.

Efter besöket på Akropolis var det lätt att dra sig ner mot Monastiraki, där det myllrade av människor, speciellt eftersom det var söndag. Vi var hungriga, så vi slog oss ner vid ett bord på Ouzeri Stoa Attalou med fin utsikt mot Akropolis. Här fick vi en mycket god mezé bestående av sallader och olika slags frityrstekta läckerier.

Promenaden genom Monastirakis spännande "allt-möjligt-skrammel" innebar naturligtvis också ett besök hos de två musikkunniga bröderna som har musikaffären på hörnan.

Efter detta besöket gjorde det gott med en kopp kaffe hos Kotsolis på Adrianou 112. Här får man inte bara gott kaffe, men även mycket goda kakor, små eller stora bitar baklavá, galaktoboúreko och andra goda saker. Grekerna var verkligen ute på stan denna söndag eftermiddag, vi fick sista bordet. Medan vi satt här kom det ett par ordentliga skurar, men vi hade inte långt hem, så vi väntade bara på uppehåll.

Efter ett par timmars vila gick vi ner på Kidathinaion och åt en riktigt god middag. Även under denna måltid kom ett par kraftiga skurar, men det var inte många steg till en taxi så efter middagen åkte vi iväg till Iera Odos för att lyssna på riktigt god musik. Det var förresten första gången vi blev lite lurade på taxipriset i Aten, men det var väl vårt eget fel. Stämningen var i topp och vi såg fram till en helafton på Iera Odos, vi var lätta offer för en fräck taxichauffis som tyckte det var lagom att tredubbla priset till € 15 i stället för de 4-5 euro, som vi betalade hem igen på morgonkvisten.

På Iera Odos gick Dimitris Basis, Dimitris Mitropanos och Pashalis Terzis igång med att sjunga lagom när vi kom vid halv tolvtiden. Det var ett stort show även med tre duktiga kvinnliga sångerskor plus ett jätteorkester som såg till att stämningen var i topp. Iera Odos är ett ganska stort ställe, rymmer det tusen gäster eller mer? Vi valde en flaska vin på två (€ 100) plus en drink för blyga € 50, men då var det också påfyllning på drinken! Stor flaska vatten till den nätta summan av € 5 var även det ett måste. Härtill serverades nötter.

Detta är priset för att gå på konsert, artisterna betalas på detta sättet. Ganska normalt pris för att gå på konsert egentligen och dessutom trevligt att sitta och smutta på sitt vin i stället för att sitta på en bänkrad som vi är vana vid hemma. Framåt småtimmarna när Basis började sjunga zeibekiko gick den ena gästen efter den andra upp på scenen och dansade zeibekiko medan andra satt i ring runt och klappade. Det var väl närmare hundra gäster från publiken som gick upp på scenen och dansade. En fantastiskt härlig stämning - och de fem timmar vi var där, flög snabbt iväg. Vi hade en helafton och det var värt varenda cent!

Nästa morgon sov vi länge och hann inte få någon frukost innan kl. 10 på hotellet. Nå ja, frukosten är ganska beskeden, så det var ingen olycka. Det var måndag, det var vardag och dottern ville på shoppinggatan Ermou.

Här finns allt vad hjärtat kan begära av smarta butiker - och lite julhandel blev det också. Mitt på den moderna shoppinggatan Ermou ligger även denna pittoreska kyrka. Vi höll i våra värdesaker och fortsatte mot Saluhallen mellan Athinas och Eolou. Här finns mängder av frukt och grönt, kött och fisk, kryddor, nötter och godsaker.

Efter att vi handlat lite fortsatte vi till Euripidou-gatan alldeles i närheten av Saluhallen. Här ligger många genuina tavernor med riktigt god grekisk mat och vi valde "I Stoa" i nr. 63B - "I Stoa" ligger liksom inne i en port. I köket var det bara att välja vilka rätter vi hade lust att prova. Mums!

Ett par skybrott även denna eftermiddag, men vi var påklädda med var sin paraply - och så fick vi ju en anledning att besöka inte mindre än två caféer denna eftermiddag. Kotsolis och Café Plaka, mycket trevligt ställe även det.

Efter söndagskvällens stora musikupplevelse kände vi att vi ville smälta det intrycket ordentligt och valde bara en riktig turistfälla på Bithikleos (Mpithikleos) i Plaka till kvällens middag. Inte mycket folk denna måndagskväll i december, men en grupp musikanter och en sångerska underhöll i alla fall. Maten var jämn, priset högt och underhållningen turistisk.

Tisdag var vår högtidsdag - och solen strålade, det var varmt och skönt. 19 grader bedömde vi. Vi beslöt oss för att promenera genom Kolonakis fashionabla kvarter - vilken kontrast från måndagens besök omkring Saluhallen! - och fortsatte upp mot Likavittos-höjen. Sista sträckan åkte vi bergbanan, även den hade fått nya vagnar. Vilken utsikt man har från Likavittos! Över HELA staden ända ut mot Pireus och havet. VILKEN stad, så stor - imponerande syn! Här uppe står man plötsligt och tittar NER på Akropolis, som ligger betydligt lägre än Likavittos. Vi njöt stunden på Likavittos, solen strålade och vi firade silverbröllop!

Och för att nu komma helt ner på jorden, måste jag rekommendera att man besöker den plats, där man helst vill vara ensam - just på Likavittos. Tänk att uppleva det just i Grekland, att se en toa där sitsen snurrar runt och TVÄTTAS automatiskt efter varje besök - jamen, är det inte helt fantastisk att uppleva just detta - i Grekland?

Genom Kolonakis gator med många spännande butiksfönster gick vi mot Omonia - och var skulle vi äta lunch, om inte just på Athanaikon, Themistokleos 2. Många läckra små rätter kom in på bordet och mätta och belåtna gick vi vidare mot musikaffärerna på Panepistímiou. Eftermiddagens ouzo njöt vi utomhus på Kidathinaion vid 5-6-tiden.

Medan vi vilade på hotellet, innan kvällens musikupplevelser, väcktes vi plötsligt av ett enormt fyrverkeri. På Syntagma-platsen tändes den stora julgranen och det markerades med ett JÄTTEfyrverkeri. Syntagma ligger ju nära vårt hotell och det dundrade ordentligt mellan husknutarna.

Middagen åt vi i Palia Athina på Nikis 46. Mycket god mat, trevlig personal och dämpad bakgrundsmusik. Jo, dit måste vi igen.

Inte långt därifrån ligger Sto Perivoli t'Ourano på Lisikratous 19. Ett riktigt rembetika-ställe där folk hellre kommer EFTER midnatt än före. "I Marió" är en rembetikasångerska från Thessaloniki som sjöng här tillsammans med ett gäng kända bouzoukispelare, som verkligen kan spela på bouzouki. För inte att tala om den gänglige grabben, Zaharias Kourounis, vilken röst! Bouzouki och baglamas för alla pengarna - en härlig upplevelse!

Onsdag var det dags för en promenad i Nationalparken och vidare upp till det Arkeologiska Museet, som tyvärr hade stängt (ända fram till april 2004).

En promenad i Psirri-kvarteret och ett besök på Musikmuseet på Diogenous i Plaka var också ett mål på denna resan, och det var fascinerande att se alla dessa instrument och att lyssna på dem i hörlurarna, som finns till rådighet. Återbesök på Palia Athina för middag - verkligen en favorit!

Denna kvällen lyssnade vi på musik i "våran" lilla klubb, där den ena sångaren efter den andra kommer in på den lilla mini-scenen och ger sina nummer. En liten klubb, inte mycket större än ett vardagsrum, där publiken sjunger med - och vi är så ledsna över att inte kunna texten. Äkta greker blir vi aldrig. Hur gärna vi än vill!

Torsdag var hemresedag. Redan i morgonnyheterna på TV förstod vi att det var strejk på flygplatsen och vi ringde strax till Maersk för att höra om det även gällde vårt flyg. Nej, där var inga problem med Maersk-flyget, som tur var. Flyget skulle avgå vid 16-tiden och vi beställde en taxi till att hämta oss från hotellet kl. 13.00.

Lunchen bestod av en enkel måltid på en mycket enkel ouzeria på Voulis-gatan nära hotellet.

Vi drog ut på tiden, nu gällde det om att få med VARJE minut, innan färden åter gick mot nordliga himmelströg - och vem kunde egentligen säga något om NÄR vi skulle sitta här igen? Klockan blev kvart i ett, tio i ett - och fem i ett. Så var vi tvungna att gå upp till hotellet för att hämta bagaget och åka taxi till flygplatsen. Varför hade vi egentligen beställt taxi? Det var ju så lätt med metro och buss. Inför hemresan kände vi oss kanske mest säkra på en taxi.

På hotellet kunde man emellertid meddela, att det var omöjligt att få tag på en taxi. Det var demonstration på stan, och det var inte möjligt att få någon taxi att komma igenom folkmängden. OK, snabbt fick vi tag i bagaget och kl. 13.10 gick vi från hotellet och ville gå Nikisgatan mot Syntagma. Men redan på Nikis var det stopp på grund av alla demonstranterna. Vi fortsatte ut till Filellinon och här var det klar bana. På metrostationen hade biljettkontoren stängt (av vilken anledning vet vi inte) men vi kunde köpa vanliga metrobiljetter i automaten och fick sedan köpa nya biljetter på expressbussen från Ethniki Amyna. Kl. 14.30 var vi på flygplatsen, allt hade fungerat perfekt. Vi hann lugnt med några inköp på flygplatsen, ouzo, metaxa, baklavá, feta, oliver och olja - och på Eleftherios Venizelos spelade tomtarna julmusik.

Nöjda och belåtna landade vi på Kastrup helt enligt planen, efter några innehållsrika, avslappnande, men också hektiska storstadssemesterdagar bakom oss. Vi svävade på ett litet moln ett bra tag framöver.

När sedan SAS 14 dagar senare lancerade LÅGprisbiljetter till Aten - vem hängde på telefonen klockan sju på morgonen för att säkra sig biljetter till första bästa avgång?

Hälsningar Marianne Westhausen

Aten på Kalimera »

HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2024 Janne Eklund/Kalimera