Megalo Livadi på Serifos

Megalo Livadi ligger cirka 6 kilometer väster om stranden Koutalas. Landskapet bär tydliga spår av gruvdrift: gruvingångar och kvarglömda maskiner syns lite varstans. Megalo Livadi ligger cirka 16 kilometer från Livadi, och är, tycker jag, värd att köra till, trots det ganska långa avståndet.

Megalo Livadi är en pytteliten by med en ganska hyfsad sandstrand kantad av stora tamarisker och några exotiska palmer. Palmerna planterades med all säkerhet under Megalo Livadis storhetstid då byn var en del av den livliga och framgångsrika gruvindustrin på Serifos.

Strandnära taverna i Megalo Livadi.

Majoriteten av husen från det forna gruvsamhället finns ännu kvar, om än i ordentligt förfall. Det forna huvudkontoret, en vacker nyklassiskisk byggnad, minner om fornstora dar. Om kvällarna är den vackra byggnaden upplyst av lampor. Från huvudkontoret kan man följa den gamla byvägen med slitna arbetarbostäder en bit inåt land. Tänk så levande Megalo Livadi måste ha varit en gång.

Det en gång så pampiga huvudkontoret för gruvindustrin i Megalo Livadi.

Huvudkontoret ritades av den kvinnliga tyska mineralogen Emile Grohmann.

Precis ovanför bortre delen av stranden (till vänster om huvudkontoret) finns ett minnesmärke över fyra arbetare som protesterade över de dåliga arbetsförhållandena i gruvorna. De skulle de inte ha gjort. Alla fyra sköts till döds. Händelsen inträffade den 21 augusti 1916, 15 år senare skedde samma sak i Sverige, i Ådalen 1931. Det går naturligtvis inte idag att begripa hur förhållandena var då, men en viss fingervisning kan man få om man går upp till den uttjänta utskeppningshamnen till vänster ovanför stranden.

Minnesmärke över de fyra gruvarbetare som sköts till döds 1916.

Överallt syns tydliga spår efter gruvbrytningen: gruvhål, kvarglömd järnmalm, en liten järnväg, malmvagnar av trä och järn och själva utskeppningspiren som får en att fantisera om svunna tider. Då var det en inkomstbringande helvetesplats, idag ett fascinerande industrimuseum utan att för den skull vara ett museum.

Överallt i Megalo Livadi syns tydliga spår efter gruvbrytningen.

Kanske är det bara jag som fascineras av gamla nedlagda industrier? Vi återgår till stranden i stället. Stranden i Megalo Livadi är en trevlig bekantskap när det inte blåser, då är det ljuvligt att simma ut i den vackra bukten, kanske spana hungrigt in mot tavernorna vars bord står i sanden under de skuggande tamariskerna, och fundera över vad man ska äta till lunch.

Stranden i Megalo Livadi.

Längs vägen till Megalo Livadi passerar man en solitär strand med få eller inga besökare vid namn Maliadiko beach. Innan man kommer fram till Megalo Livadi kör man förbi Serifos forna huvudstad Megalo Chorio. Megalo betyder "stor" på grekiska och Chorio betyder "by". Megalo Chorio= "Den stora byn". Av Megalo Chorio återstår idag inte mer än en vägskylt, blinkar du till missar du byn.

Maliadiko beach ligger innan Megalo Livadi.

Ortsnamnet Megalo Livadi är även det förbryllande. Det finns tre platser på Serifos som heter Livadi: hamnstaden Livadi, stranden Livadaki och Megalo Livadi där vi är nu. Megalo Livadi, som betyder "Stora Livadi", är den minsta av de tre, Livadaki, som betyder "Lilla Livadi", är näst störst och slutligen Livadi, som bara betyder Livadi, är den största av de tre. Grekisk logik? Eller så var Megalo Livadi öns största by en gång i tiden.

Allt som återstår av "den stora byn" Megalo Chorio.

LÄS MER OM SERIFOS