En galen båtresa från Samos till Fourni

Som ni förstår var vi allt annat än pigga när klockan ringde i morse. Petros hade fixat frukost som vi åt i rekordfart. Fick skjuts med Petros ner till hamnen där "delfinen" som skulle ta oss till Fourni låg och väntade. Inte mycket folk ombord. Skönt. Ingen vind. Ännu bättre. Det här blir en lugn resa tänkte vi. Så fel vi fick.

Petros fixar frukost på Samaina Hotel i Pythagorion.

Båten skulle gå klockan 08.00 och vara framme på Fourni 50 minuter senare. Den avgick 08.00 precis som den skulle, men den kom inte fram när den skulle, nästan 2 ½ timme tog resan. Blåste det? Ja, men inte så farligt. Gick det höga vågor? Ja, men inte lika höga som under den senaste resan. Varför tog det då så lång tid? Svaret är grekiskt logiskt: rutten hade ändrats under morgonen. Något som ingen annan än kaptenen verkade känna till.

För er som inte vet var Fourni ligger kommer här en kort geografilektion: Fourni ligger strax väster om Samos, Ikaria ligger i sin tur väster om Fourni. Slut på lektionen. Konsekvensen av detta innebär att man först borde åka till Fourni och sedan till Ikaria. Så stod det också på den "gamla" tidtabellen. Men kaptenen (eller vem det var) ville annat.

Vi åkte helt sonika förbi Fourni. Det var länge oklart om båten ens skulle dit. De flesta som var ombord skulle till Fourni. Majoriteten av dessa var greker. Greker kan till skillnad mot oss svenskar visa ilska. Vilket vi fick en lektion i när det gick upp för passagerarna att båten först skulle åka till Ikaria, och sedan eventuellt åka t i l l b a k a till Fourni.

Båda bilderna ovan är tagna på Ikaria. Därifrån skulle båten egentligen gå till Patmos klockan 10.15. Nu gick den till Fourni 09.45, för att sedan fortsätta till Patmos. När vi lämnade hamn var de som skulle till Fourni fortfarande förbannade, när det gick upp för dem som skulle till Patmos att de först skulle till Fourni blev de förbannade. Av någon oklar anledning blev de båda grupperna förbannade på varandra.

Det blev ett sjuhelsikes liv ombord. Jag frågade en grek vad som stod på. Han svarade att vi lever i en demokrati och då både kan man - och ska man - säga vad man tycker. Han log när han sa det. Sedan fortsatte han gorma. :-)

När vi till slut kom till Fourni rådde ett visst kaos. Ingen verkade veta var båten kom ifrån, eller vart den skulle. En rumsuthyrare som väntade på gäster från Agathonissi trodde att det var oss hon väntade på. Men det var det ju inte. I hamnen var det full rulle. Miltos och Nikos stod utanför sina tavernor och skrek: här vare färsk fisk, kom och ät! En fiskare som sålde fisk gjorde vad ha kunde för att överrösta. Och de kunde han.

Det var kaos i hamnen när vi äntligen kom fram till Fourni.

Vi möttes av två rumsuthyrare som erbjöd oss rum. Nej tack, kanske senare svarade vi. Det var min tur att leta. Hittade inget. Gick bort till Toula, kanske hade hon trots allt lediga rum (vi hade ringt tidigare och då var det fullt). Jag hade tur och otur, det fanns förvisso ett rum ledigt, men ingen utsikt och ledigt bara till lördag.

Camilla tog över letandet. Hon kom tillbaka med skakande huvud. Camilla gav dock inte upp och kom snart tillbaka med ett leende. Där ska vi bo sa hon och pekade på Costareli (Kosta Reli) Studios & Apartments (bredvid Toula). Stora fräscha rum med AC, TV, kök, stora balkonger, de flesta med havsutsikt. Pris 35 €, vilket är billigt i högsäsong. Med tanke på den höga standarden är det väldigt billigt. (Ni som följt bloggen ett tag kanske minns att vi betalde 45 € för ett skitrum på Spetses i juni.) Costareli kan vi varmt rekommendera! Utsikten kan ni se här.

När vi installerat oss gick vi en runda i byn. Det mesta var sig likt. Till och med människorna var sig lika, om än några år äldre. Precis som vi. Det hjärtliga välkomnandet var sig också likt. Fourni betyder "ugnar" på grekiska (Fourni består av flera öar, huvudön heter Fourno = "ugn"), men borde betyda VÄLKOMMEN. För det är så man känner sig när man kliver av båten - välkommen hem tycks ön säga.

Den oemotståndliga hamnpromenaden och den gulliga huvudgatan är lika charmiga som vi mindes det. Här levs livet utomhus, att sitta i hamnen och studera folklivet är som att befinna sig i ett jättelikt grekiskt vardagsrum. Nytt sedan förra sejouren är tillskottet av bankomat och internetcafé. Omvärlden har kommit Fourni något närmare.

Vi åt lunch på Nikos. Ingen meny nu heller, man går ut i köket, lyfter på grytorna för att se vad som serveras för dagen. Vi kallar det "live menu". Ibland byts "live menu" ut mot "talk menu", det innebär att menyn rabblas upp vid bordet, i regel är det greker som erbjuds "talk menu". Vad maten kostar vet man först när notan kommer in. Här på Fourni riskerar man dock inte att överraskas negativt, priserna ligger långt under genomsnittet. Den som tycker att det är dyrt i Grekland borde åka hit. (Vi tycker fortfarande att Grekland är ett billigt land att turista i, det finns förstås undantag, men även på undantagsöar finns billiga oaser.)

Nikos Taverna på Fourni.

Under lunchen gick Camilla på toaletten. När hon kom tillbaka såg hon illamående ut, någon hade skitit ner hela toaletten. En stund senare kommer en anställd på tavernan till vårt bord, han uttalar en lång mening på grekiska till mig och pekar in mot tavernan. Jag vet inte vad han sa, men för att inte tappa ansiktet (jag hade beställt på grekiska och ville inte att han skulle tro att jag bara kunde lite grekiska) svarar jag NE (JA).

Han frågar samma sak igen och pekar in mot tavernan, och jag svarar samma sak igen: NE (JA). Camilla frågar mig vad han sa. Ingen aning, säger jag, jag tror han frågade om vi hade beställt. Men, säger Camilla, tänk om han sa: - Är det du din jävel som skitit ner toaletten! Hrm. Jag ska vara tyst från nu.

Efter lunch strosade vi runt i gränderna, drack en frappé i hamnen, kollade när färjan F/B Marina la till, (det vällde av folk) kollade mejlen på internetcaféet och handlade frukostgrejer. Middag åt vi på en mysig liten taverna på huvudgatan. En meditativ första dag.

En av byns mysiga tavernor ligger på huvudgatan.

 « Föregående dag | Startsidan | Nästa dag »

Fourni på Kalimera »

HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2024 Janne Eklund/Kalimera