Vandra från klostret till Egiali på Amorgos

Vi äter inte lika många grekiska sallader nu som tidigare under resan, ändå har vi kommit upp i 129 stycken. Således heter vår kommande bok i skrivande stund 129 grekiska sallader senare. Om det kommer någon bok eller inte vet vi förstås inte ännu. Den som äter får se.

Idag gjorde vi en långvandring från klostret Panagia Hozoviotissa, nästan mitt på Amorgos, till Egiali uppe i norr. Nästan fem timmar tog vandringen, inklusive vattendrickapauser och ett kort stopp för medhavd lunch.

Vi har gjort samma vandring en gång tidigare, den gången tog vandringen sju timmar på grund av att vi gjorde en idiotisk avstickare ner till havet. Idag hade vi sällskap av Agneta som aldrig vandrat på Amorgos tidigare. Några avstickare ville vi inte utsätta henne för, och inte oss själva heller för den delen.

De många fina vandringslederna är en av anledningarna till att vi tycker så mycket om Amorgos. En av våra favoriter är just vandringen mellan klostret och Egiali. Fem timmar är lång tid, alltför lång tycker säkert många. Men förskräcks inte av tiden, leden är mestadels lättvandrad, så även för en ovan vandrare är det en "baggis". Något som Agnetaär ett levande bevis på. Missa inte nästa gång ni kommer till Amorgos!

Här börjar själva vandringen. Nästan fem timmar senare får man sin belöning - en iskall öl.

Trappan upp till klostret är den jobbigaste delen av vandringen.

Agia Anna till vänster och Panagia Hozoviotissa till höger.

Läs om klostret Panagia Hozoviotissa på Kalimera »

Efter cirka en timmes vandring bjuds man på denna vackra vy.

I början följer man den dramatiskt vackra östkusten.

Efter nästan två timmar går leden över till den västra kusten. Den stora ön heter Nikouria.

Den obebodda byn Asfontilitis.

Efter en dryg halvtimme längs västkusten går vandringen över bergen till den östra kusten igen. Där ligger den obebodda byn Asfontilitis. En bra plats att luncha på. På bilden ser ni Camilla och inkfish som vilar ut i Asfontilitis efter den kulinariska lunchen som bestod av ost- och spenatpaj.

I Asfontilitis finns hällristningar, och denna dag mötte vi även Musse Pigg.

Läs om den obebodda Asfontilitis på Kalimera »

Den drakliknande ön Nikouria.

Efter Asfodilites fortsätter leden längs östkusten en kort stund innan man korsar berget en sista gång. Härifrån är det ungefär en timme kvar att gå till Egiali, via byn Potamos. Benen början bli bra stumma nu, det kan jag lova. De vackra vyerna skänker dock kraft så att man orkar fortsätta.

Egiali syns nere i viken, byn Tholaria till vänster uppe i bergen och Langada till höger.

Nu är vi framme i den lilla byn Potamos.

Framme vid stranden i Egiali.

Tre trötta, men lyckliga, vandrare efter fem timmars fantastisk vandring.

Läs mer om vandringar på Amorgos här »

Gissa om den kalla ölen satt fint!

Ett perfekt avslut på vandringen är ett svalkande dopp i havet. Om man har kraft att byta om. Den kraften hade inte vi (och alla ville inte vara med på bild). Det var nätt och jämt att vi orkade beställa in en varsin öl. En öl som satt som en smäck!

Klockan sex tog vi bussen hem till Katapola. Efter en snabb - och välbehövlig - dusch gick vi till Capetan Dimos där vi åt pizza och pasta. En ljuvlig dag var tillända.

 « Föregående dag | Startsidan | Nästa dag »

Läs om Amorgos på Kalimera »